Problemet med dysfunktionella tankar hos elitidrottare har la?nge varit ka?nt. Mindfulness har pa? senare tid ba?de testats och diskuterats som en strategi fo?r att komma tillra?tta med detta problem (Gardner & Moore, 2012; Birrer, Ro?thlin & Morgan, 2012).Syftet med den befintliga studien var att med hja?lp av en pathanalys pro?va delar av Birrer et al.?s (2012) fo?reslagna modell genom att vid tre ma?tningar underso?ka sambanden mellan dispositionell mindfulness, en pa?verkansmekanism (a?ltande) och tva? idrottspsykologiska fa?rdigheter (self-efficacy och a?terha?mtning).Som underlag fo?r studien anva?ndes en enka?t som sammanlagt 65 idrottare varav 33 kvinnor och 32 ma?n besvarade. Medela?ldern var 22,78 a?r (SD=4,66).Resultatet av pathanalysen visade att dispositionell mindfulness vid ma?ttillfa?lle 1 var en signifikant prediktor fo?r a?ltande vid ma?ttillfa?lle 2 och att a?ltande i sin tur var en signifikant prediktor fo?r a?terha?mtning vid ma?ttillfa?lle 3.

Syfte:Att undersöka elitfotbollstrÀnares anvÀndande av de idrottspsykologiska fÀrdigheterna mÄlsÀttning, visualisering, inre samtal, avslappning och refokusering för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match.FrÄgestÀllningar:Arbetar trÀnaren medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match? Hur och nÀr arbetar trÀnaren med idrottspsykologiska fÀrdigheter för sin egen förberedelse och för att bli mer effektiv i sin trÀnarroll i samband med match?Metod:Sex manliga trÀnare i Äldern 36-57 Är med erfarenhet som ansvarig trÀnare pÄ elitnivÄ deltog i undersökningen. Semistrukturerad intervju har anvÀnts som metod för datainsamling. FrÄgor och följdfrÄgor i intervjun var inriktade mot de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna i syftet, mot tre scenarion (före, under och efter match) och mot mental press.Resultat:Alla trÀnare Àr överens om att det finns en mental press pÄ elittrÀnare i fotboll i samband med match. Alla sex trÀnare arbetar med de fem idrottspsykologiska fÀrdigheterna, men det Àr bara i 13 fall av 30 som trÀnaren svarar att han arbetar medvetet med idrottspsykologiska fÀrdigheter.

Syfte: Syftet med den befintliga studien var att genom en pathanalys pröva delar av Birrer et al.Žs (2012) föreslagna modell, detta genom att vid tre mÀttillfÀllen undersöka samband mellan dispositionell mindfulness, emotionsreglering och idrottspsykologiska fÀrdigheter (motivation, coping).Resultat: Den befintliga studiens modell visade longitudinella predicerande samband mellan dispositionell mindfulness för emotionsreglering, samt emotionsreglering för coping och motivation (Inre motivation, amotivation).Design: Longitudinell korrelationsstudie med tre mÀtningar. Metod: 65 deltagare varav 33 kvinnor och 32 mÀn fyllde i enkÀten (se bilaga 1). Modellen baserades pÄ de 47 deltagare som fyllt i enkÀten vid samtliga tre tillfÀllen. Slutsats: Den befintliga studiens modell stÀmmer, vilket innebÀr att mindfulnesstrÀning med högre grad av dispositionell mindfulness som följd Àven ger frÀmjande effekter för flertalet processer. Vidare konstateras att emotionsreglering Àr en central del i pÄverkansprocessen av mindfulness för att nÄ de idrottspsykologiska fÀrdigheterna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att beskriva, förklara och jÀmföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll anvÀnder sig av idrottspsykologiska fÀrdigheter. (1) Hur ofta anvÀnder sig spelare av idrottspsykologiska fÀrdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar trÀnarna spelarna att anvÀnda idrottspsykologiska fÀrdigheter? (3) Finns det ett samband mellan trÀnarens uppmuntran av idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt hur ofta spelarna anvÀnder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt med deras sjÀlvförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelÄlder pÄ 16,9 Är samt 8 ishockey- och 6 handbollstrÀnare som hade en medelÄldern pÄ 39,2 Är. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkÀterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker sjÀlvförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att bÄde spelare och trÀnare anvÀnde idrottspsykologiska fÀrdigheter oftare vid match Àn trÀning. Ishockeyspelarna och trÀnarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och anvÀnde ocksÄ fÀrdigheter oftare Àn handbollsspelarna och trÀnarna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet var att beskriva, förklara och jÀmföra hur ofta elitjuniorlag inom ishockey och handboll anvÀnder sig av idrottspsykologiska fÀrdigheter. (1) Hur ofta anvÀnder sig spelare av idrottspsykologiska fÀrdigheter? (2) Hur ofta uppmuntrar trÀnarna spelarna att anvÀnda idrottspsykologiska fÀrdigheter? (3) Finns det ett samband mellan trÀnarens uppmuntran av idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt hur ofta spelarna anvÀnder dem? (4) Finns det ett samband mellan hur ofta spelarna anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt med deras sjÀlvförtroende?MetodUrvalet bestod av 122 ishockey- och 89 handbollsspelare som hade en medelÄlder pÄ 16,9 Är samt 8 ishockey- och 6 handbollstrÀnare som hade en medelÄldern pÄ 39,2 Är. Respondenterna som alla var manliga besvarade enkÀterna Test of Performance Strategies (Hardy, Roberts, Thomas & Murphy 2010; Thomas, Murphy & Hardy 1999) som undersöker hur ofta idrottare anvÀnder idrottspsykologiska fÀrdigheter vid trÀning och match, samt Trait Sport Confidence Inventory (Vealey 1986) som undersöker sjÀlvförtroendet hos idrottare.ResultatResultaten visade att bÄde spelare och trÀnare anvÀnde idrottspsykologiska fÀrdigheter oftare vid match Àn trÀning. Ishockeyspelarna och trÀnarna hade mer erfarenhet av idrottspsykologi och anvÀnde ocksÄ fÀrdigheter oftare Àn handbollsspelarna och trÀnarna.

Föreliggande studie undersöker hur idrottspsykologiska rÄdgivare arbetar och om det i derasklientarbete finns metoder eller modeller som kan vara tillÀmpbara inom studie- ochyrkesvÀgledning. Syftet var att se hur idrottspsykologiska rÄdgivare arbetar och vilkaskillnader det finns i de bÄda yrkesgruppernas arbetssÀtt samt att se om vissa delar irÄdgivarnas arbetsformer kan vara tillÀmpbara eller bara vara kompletterande till studie- ochyrkesvÀgledarnas modeller. Den metod som valdes för forskningen var kvalitativ, medpersonliga intervjuer. Resultaten som visade att respondenterna arbetade pÄ ett liknande sÀttdÀr dialogen med klienten var det primÀra arbetssÀttet. En skillnad var att rÄdgivarna oftastarbetade med sökande som Àr motiverade till förÀndring samt att de arbetade processinriktatoch hade mer tid för varje klient.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och pĂ„verkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Motoriska fĂ€rdigheter, AnspĂ€nningsreglering, Motivation och CopingförmĂ„ga). (3) Dessutom undersöktes Ă€ven korrelationer mellan idrottspsykologiska fĂ€rdigheter och sjĂ€lvskattad idrottsprestation (TĂ€vlings- respektive trĂ€ningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare frĂ„n idrottsföreningar i sydvĂ€stra Sverige.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka elitishockeycoachens anvÀndande av de idrottspsykologiska fÀrdigheterna visualisering och inre samtal för att prestera under match.FrÄgestÀllningarna som hjÀlpte till att besvara syftet var:? AnvÀnder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? Hur anvÀnder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match?? NÀr anvÀnder coachen sig av visualisering och inre samtal för att prestera under match? MetodUndersökningen har en kvalitativ ansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer har anvÀnts för datainsamling. Tre manliga coacher frÄn 46-48 Är med erfarenhet av att vara head-coacher pÄ elitnivÄ (definierat som Svenska Hockeyligan (SHL) och HockeyAllsvenskan i Sverige, och Get-Ligaen i Norge) deltog i undersökningen. Intervjuerna spelades in pÄ band, blev transkriberade i sin helhet och tematiskt analyserade med hjÀlp av meningskodning. ResultatSamtliga av coacherna anvÀnder sig av bÄde visualisering och inre samtal för sin egen prestation i samband med match. TvÄ av coacherna gör detta för sin egen prestation, medan den tredje coachen sÀger att han inte gör det medvetet, dock sÀger han att han gör det mer Àn vad han sjÀlv tror.

Syftet med föreliggande studie var att empiriskt undersöka en teoretisk modell för korrelationer mellan dispositionell mindfulness, pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Birrer, Röthlin & Morgan, 2012). Modellen testas genom att (1) undersöka korrelationer mellan dispositionell mindfulness och pĂ„verkansmekanismer (Emotionsreglering, Klarsynthet och Ältande). (2) Undersöka korrelationer mellan pĂ„verkansmekanismer och idrottspsykologiska fĂ€rdigheter (Motoriska fĂ€rdigheter, AnspĂ€nningsreglering, Motivation och CopingförmĂ„ga). (3) Dessutom undersöktes Ă€ven korrelationer mellan idrottspsykologiska fĂ€rdigheter och sjĂ€lvskattad idrottsprestation (TĂ€vlings- respektive trĂ€ningsprestation). I studien deltog 242 elitidrottare frĂ„n idrottsföreningar i sydvĂ€stra Sverige.

Det ha?r projektet har handlat om att jag ska bli mer sja?lvsta?ndig som musiker i fra?gor ga?llande inspelning och arrangering av min egenkomponerade musik. Men det har kanske fra?mst kommit att handla om min egen inla?rningsprocess och de sva?righeter jag sto?tt pa? under arbetets ga?ng. Arbetet har resulterat i en inspelning av la?ten Ko?tt och socker som jag komponerat och spelat in tillsammans med Kalle Edin..

Syfte och frÄgestÀllningar: Denna studie har granskat begreppet mental tuffhet och dess roll i sporten baseboll. Syftet var att, genom en kvantitativ och kvalitativ metod, undersöka hur fyra unga svenska pitchers reflekterar över de egenskaper, fÀrdigheter och verktyg associerade till mental tuffhet för att skapa en ökad förstÄelse i unga pitchers mentala förmÄga. Detta genomförs som den första svenska idrottspsykologiska studien i sitt slag.Hur upplever unga basebollspelare olika aspekter av de innefattande egenskaper och fÀrdigheter som omfattar mental tuffhet?Besitter unga basebollspelare som hÄller en jÀmn prestationsnivÄ under match Àven en högre grad av mental tuffhet?Metod: Studien bestÄr av en kvalitativ och kvantitativ metod dÀr ett urval av fyra pitchers först statistiskt har observerats under match för att sen intervjuas med en semistrukturerad intervjumetod. Statistikinsamling genomfördes med syftet att kvantitativt granska deras prestation under match sett till lyckade och misslyckade kast.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska fÀrdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes pÄ 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick nÄgon form av fotbollslinje pÄ respektive skola. Informanterna fick fylla i tvÄ stycken frÄgeformulÀr, Multidimensional Perfectionism Scale som mÀter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mÀter idrottspsykologiska fÀrdigheter. Resultatet analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet PASW dÀr korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska fÀrdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska fÀrdigheterna. .

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan perfektionism och psykologiska fÀrdigheter hos fotbollspelare. Studien utfördes pÄ 207 fotbollsspelande gymnasieelever som alla gick nÄgon form av fotbollslinje pÄ respektive skola. Informanterna fick fylla i tvÄ stycken frÄgeformulÀr, Multidimensional Perfectionism Scale som mÀter perfektionism och Ottawa Mental Skills Assessment Tool-3 som mÀter idrottspsykologiska fÀrdigheter. Resultatet analyserades med hjÀlp av statistikprogrammet PASW dÀr korrelationer (Pearson) mellan sex dimensioner av perfektionism och tolv psykologiska fÀrdigheter genomfördes. Resultatet visade att det fanns flera signifikanta samband mellan de sex dimensionerna inom perfektionism och de tolv psykologiska fÀrdigheterna. .

Begreppet ?impose will? Àr nÄgot som anvÀnds frekvent inom kampsportsvÀrlden som nÄgot individen strÀvar efter i en duellsituation. Syftet med studien var att utveckla en teori eller modell av kampsportares syn pÄ begreppet ?impose will?. I studien anvÀndes 16 kampsportare med olika erfarenhetsnivÄ samt olika stilar.